FAQ om PFAS

Vad är PFAS?

PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp industriellt framställda kemiska ämnen som är poly- eller perfluorerade. Ämnena har varierande egenskaper som t.ex. att de är ytaktiva och fett-, smuts- och vattenavvisande. På grund av sina många egenskaper har de ett brett användningsområde och har använts i brandskum, som impregnering och i rengöringsmedel etc.

 

Var finns PFAS?

PFAS finns tyvärr överallt i vår miljö. Ämnena sprids vid produktion men framför allt från förbrukade varor innehållande PFAS-ämnen. PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara och stannar därför kvar i miljön.

 

Är PFAS farligt?

Långvarig exponering av PFAS har kopplats till toxikologiska effekter för både miljö och människa, framför allt på immunförsvar och lever. De kopplas ofta till olika cancerformer, låg födelsevikt hos nyfödda och kolesterolhalten. Men än så länge känner vi troligen inte till alla effekter som de olika ämnena kan ha.

 

Vad är det för skillnad på korta och långa PFAS?

Skillnaden mellan korta och långa PFAS-kedjor handlar om hur lång PFAS-molekylen är. Skillnaden i längd påverkar molekylens egenskaper och beteende i miljön. Tidigare har man sagt att korta kedjor inte är lika farliga eftersom de inte lagras lika länge i kroppen, men det är mer komplext än så. Ett problem som uppstått är dock att de korta PFAS-kedjorna är mycket svårare att rena bort från till exempel ett kontaminerat vatten än de längre PFAS-ämnena. SELPAXT-metoden är unik bland annat på grund av att den fångar in korta PFAS lika bra som långa.

 

Kan vi avgifta mark och vatten från befintlig PFAS?

Ja, men det blir olika bra resultat beroende på teknik. Konventionella reningstekniker så som aktivt kol, jonbrytare och skumfraktionering kan inledningsvis fånga in långa PFAS, men tappar snabbt i effektivitet.

Chromaforas teknik är jämn och ger samma prestanda över tid. Det gäller både långa och korta PFAS. SELPAXT-tekniken genererar dessutom bara 0,1 procents avfall jämfört med konventionella metoder som kan generera 30 procents avfall.

 

Varför ska man välja Chromaforas SELPAXT-teknik?

För att få maximal reduktion av både långa och korta PFAS-kedjor från förorenat vatten, dessutom med en låg energiförbrukning och en liten mängd avfall.

Hur säkerställer Chromafora optimal reduktion av PFAS?

Vi inleder med att testa det aktuella vattnet i vårt laboratorium, för att göra en bedömning av det kontaminerade vattnet. Nästa steg är att  demonstrera SELPAXT-tekniken i större skala ute hos kund för att verifiera resultat under en längre tid. Därefter kan vi projektera för en fullskalig anläggning hos kunden.

 

Vilka lagar och regler finns det nu gällande användning av PFAS?

Kemikalielagstiftningen behandlar sällan kemikalier som grupp och därför är endast ett fåtal PFAS regalerade i olika regelverk. Idag ingår tre PFAS-ämnen och deras salter (PFHxS, PFOS och PFOA) i den så kallade Stockholmskonventionen och är förbjudna att användas eller ska snarast fasas ut.

Inom Reach-förordningen finns även drygt 200 PFAS-ämnen (långa PFAS) upptagna, vars användning från och med den 25 februari 2023 ska begränsas, med vissa undantag.

Länsstyrelsen kan ge uppdrag åt en verksamhet med miljötillstånd att lösa ett PFAS-problem och ge i åläggande att hitta en teknik för att rena vattnet inom en viss tid. Det är ofta då som Chromafora blir kontaktade för att vara en del av lösningen.


Vilka lagar, regler och gränsvärden finns det angående utsläpp av PFAS?

Det finns idag inga gränsvärden för utsläpp från varor, men det finns gränsvärden för förekomst i mark och vatten. På senare tid har det även börjat komma gränsvärden för utsläpp till vatten. Dessa regleras i specifika miljötillstånd samt vattendirektivet.

 

Kan man skydda sig från PFAS?

Det är svårt att skydda sig från PFAS. PFAS finns idag överallt. Att ställa krav på att produkter och varor skall vara PFAS-fria minskar den direkta exponeringen, men för att PFAS ska försvinna ur mat, dricksvatten och miljön krävs ett stopp på användning av PFAS-ämnen samt att vi renar miljön från den PFAS som har läckt ut sedan 50-talet.

 

Varför har vi inte avgiftat mark och vatten från den PFAS som redan har släppts ut?

Det är först på senare år som forskningen har kunnat bevisa hur farligt PFAS är. Det är också först nu som det finns tillräckligt effektiva tekniker för att kunna rena miljön från PFAS.

 

Läs mer om PFAS

Kemikalieinspektionen
Naturvårdsverket
Livsmedelsverket